Vad är radon?

Radon är en radioaktiv gas som näst efter tobaksrökning är den vanligaste orsaken till lungcancer
Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer. När vi sedan andas in radonhaltig luft så fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas som en hälsorisk.

Det finns tillräckligt med markradon i hela Sverige för att radonhalter i inomhusluften potentiellt ska kunna överstiga referensvärdet för radon. Även i områden klassade vara lågriskmark så förekommer det radon i tillräckligt höga koncentrationer för att det ska kunna bli ett problem med radon i inomhusluften. Radongas varken luktar eller syns. Det enda sättet att upptäcka det är genom mätning.

Radon i bostaden svarar för i snitt cirka hälften av den totala stråldosen som alla i Sverige får i sig per år. Stråldosen per person och år är drygt 4,5 milli sievert per person/år (källa: Strålsäkerhetsmyndigheten). Se gärna vår film Vad är radon och varför är det farligt?

Radon i mark, vatten och byggnadsmaterial
Radon i inomhusluft kan komma från mark, vatten eller från byggnadsmaterial. Några faktorer som påverkar radonhalten är:

• Mängden luft från marken som läcker in i huset genom sprickor och otätheter i grund, golv, väggar eller vid rör- och ledningsgenomföringar.
• Mängden blå lättbetong i byggnaden och var i bostaden den förekommer.
• Halten radon som eventuellt avges från vatten från tex duschen eller kranen till inomhusluft.
• Effektivitetsgraden på byggnadens ventilation.
• Nästan all mark innehåller radon som utgör en risk för förhöjda radonhalter inomhus.

Hälsorisker
Alla typer av strålning från radioaktiva ämnen medför risk för skador på människor och andra levande organismer, även vid låga doser. Något tröskelvärde, det vill säga en stråldos som är så låg att den inte orsakar skador, har inte kunnat identifieras. Radongas ger upphov till småcellig lungcancer vilket som är en av de sjukdomar som har sämst prognos av alla cancersjukdomar.

Gränsvärden för radon
Gränsvärdena för radon är bindande. Om de överskrids så är den som ansvarar för byggnaden, arbetsplatsen eller dricksvattnet tvungen att vidta åtgärder.
– Radonhalt i nya byggnader gäller 200 Bq/m³.
– Gammastrålning (miljödosekvivalentrat) i nya byggnader 0,3 µSv/h.

Referensnivå för radon

Halter över referensnivån bör åtgärdas. Det är olämpligt med radonhalter över referensnivån, förhöjda halter bör åtgärdas. Radonhalten i inomhusluft ska hållas så låg som det är rimligt och möjligt. I fråga om lokaler som allmänheten har tillträde till och i fråga om bostäder ska fastighetsägaren optimera strålskyddet genom att vidta åtgärder så att radonhalten hålls så låg som det är möjligt och rimligt.

– Radonhalt i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde gäller 200 Bq/m³.
– Radonexponering på arbetsplatser gäller 200 Bq/m³.
Verksamheter som har halter över referensnivån under arbetstid, trots försök att sänka dessa under referensnivån ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Mäta radonhalter på arbetsplatsen
Att begränsa radonhalten på arbetsplatsen är en obligatorisk del av det lagstadgade arbetsmiljöarbetet. En längre tids exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Radonhalten bör mätas under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. Se Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för detaljer. Om årsmedelvärde av radonhalten under arbetstider, se Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning, överstiger den nationella referensnivån 200 Bq/m³ på en arbetsplats ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att sänka halten.
– Om åtgärderna inte ger effekt under referensnivån ska arbetsgivaren anmäla verksamheten till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt 4 § SSMFS 2018:10.
– När radonhalten är särskilt hög över 400 Bq/m³ på en arbetsplats ska en annan typ av anmälan göras enlighet 5 § SSMFS 2018:10.

Radon i hem – Hur mäter man radon?

Radonhalten inomhus mäts med hjälp av spårfilmsdosor. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en luftspalt. De alfapartiklar som bildas när radonet sönderfaller i dosan orsakar små skador, ”spår”, på spårfilmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i det utrymme där dosan varit placerad.

Långtidsmätning
För att få ett årsmedelvärde krävs en mättid i minst 60 dagar och ska utföras inom eldningssäsong (1 oktober – 30 april).

Långtidsmätningen är den säkraste, och uppfyller de krav som myndigheterna ställer. Om det inte brådskar att få fram mätresultatet så bör du alltid utföra en långtidsmätning. Notera att senast 1 mars måste dosor vara utplacerade. Långtidsmätningar görs först och uppföljande mätningar (korttidsmätning) bör göras direkt efter radonsänkande åtgärder. Kontrollmätningar efter radonåtgärder utförs också med långtidsmätning, läs mer om mätning.