Vad är radon?

Radon är en radioaktiv gas som näst efter tobaksrökning är den vanligaste orsaken till lungcancer.

Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer. När vi sedan andas in radonhaltig luft så fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas som en hälsorisk. I Sverige finns radon i rullstensåsar och annan radonförande mark.
Radongas varken luktar eller syns. Det enda sättet att upptäcka det är genom mätning.
Radon i bostaden svarar för i snitt cirka hälften av den totala stråldosen som alla i Sverige får i sig per år. Stråldosen per person och år är drygt 4,5 milli sievert per person/år (källa: Strålsäkerhetsmyndigheten).

Vad är radon och varför är det farligt? Se vår film I huvudet på en radonkonsult

Radon i mark, vatten och byggnadsmaterial

Radon i inomhusluft kan komma från mark, vatten eller från byggnadsmaterial. Några faktorer som påverkar radonhalten är:

  • Mängden luft från marken som läcker in i huset genom sprickor och otätheter i grund, golv, väggar eller vid rör- och ledningsgenomföringar.
  • Mängden blå lättbetong i byggnaden och var i bostaden den förekommer.
  • Halten radon som eventuellt avges från vatten från tex duschen eller kranen till inomhusluft.
  • Effektivitetsgraden på byggnadens ventilation.
  • Nästan all mark innehåller radon som utgör en risk för förhöjda radonhalter inomhus.

Hälsorisker

Alla typer av strålning från radioaktiva ämnen medför risk för skador på människor och andra levande organismer, även vid låga doser. Något tröskelvärde, det vill säga en stråldos som är så låg att den inte orsakar skador, har inte kunnat identifieras. Radongas ger upphov till småcellig lungcancer vilket som är en av de sjukdomar som har sämst prognos av alla cancersjukdomar.

Gränsvärden

Fastighetsägaren har enligt miljöbalken ansvarat för att undanröja risker för olägenhet för människors hälsa i inomhusmiljön. Den kommunala nämnden för miljö- och hälsoskydd (miljönämnden) har ansvaret för den operativa tillsynen av hälsoskyddsfrågor. Radon inomhus är ett exempel på en hälsoskyddsfråga som kan innebära en olägenhet för människors hälsa. Socialstyrelsen har därför fastställt ett riktvärde för radon i inomhusmiljö. Riktvärdet som gället i bostäder och allmänna lokaler har sänkts från 400 Bq/m3 till 200 Bq/m3 från och med 9 juli 2004.

Radon i hem

Hur mäter man radon?
Radonhalten inomhus mäts med hjälp av spårfilmsdosor. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en luftspalt. De alfapartiklar som bildas när radonet sönderfaller i dosan orsakar små skador, ”spår”, på spårfilmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i det utrymme där dosan varit placerad.

Radon mäts under eldningssäsongen!
För bestämning av årsmedelvärde krävs enligt Statens strålskyddsinstitut en mättid om minst två månader (minst 60 dygn) och mätningen skall utföras inom den s.k eldningssäsongen (1 oktober-31 april), ju längre tid desto noggrannare blir radonmätningen. Detta ger ett resultat som kan jämföras med rikt – eller gränsvärden. Mätning i ouppvärmda bostäder kan inte ligga till grund för uppskattning av årsmedelvärdet.